ett annat ögonblick, förra gången då jag skulle skriva om ett egonblick gick ju inte så bra men nu så har jag en tror jag.

Det var en mörk morgon i oktober, den 27 2008. Jag vaknade tidigt den dagen och kunde inte somna om. Jag satte mig upp och börja kolla på en film för att fördröja tiden, Sunes Jul. Efter en stund kommer mamma inrusande till mig och frågar efter kaninboken som jag hade. Vicky, min förra kanin, hade blivit allvarligt sjuk. Jag fick panik och jag skulle stoppa filmen och springa ut till henne men tv ville inte, den ville inte stoppa och jag vart förbannad. Det var försent, mamma kom in med dåliga nyheter, Vicky hade gått bort. Jag börja gråta floder, jag hade inte känt henne länge men hon fanns ändå i mitt hjärta. Hon vart bara ett halvår gammal.
Mamma var tvungen att åka in till stan, kommer inte ihåg vad hon skulle göra men jag blev ensamen i huset. Jag grät fortfarande och jag gick ut. Gick till kartongen där Vicky log i, jag kollade rakt in i hennes öppna ögen och sa tyst "Jag kommer att fortsätta att älska dig, vi ses en dag igen"! Jag kommer ihåg det tydligt, som om det vore igår det hände.
Jag gick in på mitt rum och letade upp efter Morres bur. Morre var min förra hamster. Jag ville få tröst, han fanns oxå i mitt hjärta och jag älskade honom. Han låg stilla på sin lilla sovplats som vanligt i buren. Jag såg att han inte andades, jag bärde upp honom. Där fick jag förklaringen, han hade oxå flygit upp till himelen.

Mitt livs värsta dag, jag vill aldrig att den ska upprepas igen. Du får säga, tycka och tänka vad du vill om det här. Men du kan inte såra mig mer än vad jag redan är. Det är ett ögonblick som kommer finnas tydligt i mitten av mitt hjärta <3