Det är mke som jag saknar och vill ha tillbaka i mitt liv. Men det jag saknar allra mest är ju min barndom. Jag saknar det otroligt mke, så mke att det inte finns ord till det. Jag vill vara ett barn igen, vara liten då man slapp alla beskymmer och man var oskyldig. Då man kunde ha skoj och inte tänka på vad andra tänkte och hur dom var och man måste passa in och ha viss stil och massa. Man kunde var sig själv helt och hållet på alla olika platser. Man var fri från det onda och lycklig, det fanns inget fel i barndomen <3

Jag tror att det inte bara är jag som saknar sin barndom, jag tror att det är
väldigt många som gör det om dom tänker efter hur enkelt det var. Jag
kommer inte på något beskymmer som jag hade som liten, man hade inget
som man var tvungen att tänka på. Usch, ungdomen är ju verkligen svår om
man jämnför med sin egna barndom.