Frukost: två skogaholmsmackor med pastej på, tillsammans med ett glas o´boy.
Mellanmål/lunch: Två röstamackor med smör och ost på. Och ett glas juice - glocken.
Mat: Två portioner med klyfftpotatis, kött, gurka, tomat och majs.

Kvällen har inte varit än så jag vet inte vad jag kommer äta eller om jag kommer äta något över huvvetaget. Men mellan dom här måltiderna så har jag gått och ätit lite after eight som jag har kvar från julklapp ;)

Jörgen och Susanne.

Jörgen är då min far. Han är 49 år gammal och hans födelsedag är den 9 Juni. Han är uppväxt på landet Rosenlid. Tsm med hans mor (farmor) Inga-Britt och hans far (farfar) Martin och sin lillasyster (faster) Gunilla.
Pappa gick aldrig på gymnasiet när han var ung så han har ingen utbildning. Han fick jobb strax efter högstadiet
och han flyttade ut från sitt hem ganska tidigt med som jag minns historian.
Han träffade mamma genom Gunilla. Gunilla och mamma var vänner och kände varandra, dom är lika gammla så inte unligt. Men gonom det så sågs ju mamma och pappa ofta.

Just nu så är han arbetslös, han har svårt att hitta jobb däför att han inte har någon utbildning. Så gör inte det misstaget att hoppa av skolan. Han klagar ju själv på det nu när han försöker hitta något bra jobb. Men han jobbade på Gunnebo Hörletråd för två år sen. Där så gjorde dom tråd som Gunnebo är känd för ännu idag tror jag och dom kallade den fabriken för Hörletråd. Och då är det inte sytråd utan ståltråd. Men tydligen så gick det inte så bra för dom så fabriken fick läggas ner. Och det var året 2009. Men på sommaren 2010 så fick pappa praoa på Gladhammars kyrkogård. Han tjänade ju inga pengar direkt men han fick ju testa lite nytt och se om han tyckte om det. Och nu på sommaren 2011 så ska han jobba där och tjäna pengar som kan behövas.
Hans personlighet så är pappa en ganska lugn människa om man tänker efter. Ganska så pratglad och vill oftas ha någoting att göra. För han gillar inte precis bara att sitta och ta det lugnt.

Susanne är då min mor. Hon är 43 år gammal och hon fyller år den 25 maj. Hon är uppväxt i stan i ett hus som ligger nära Corner inne i Västervik. Kommer inte ihåg redigt namnet på gatan. Men där bodde hon med hennes mor (mormor) Berit och hennes far (morfar) Bertil och hennes storebror (morbror) Christer. Hon har även sin älsta bror, Bosse (morbror). Men han bodde knappt kvar hemma när mamma fanns. För det är hela 18 är mellan dom två syskonen.
Jag vet inte om mamma gick på gymnasiet eller vad hon gjorde, eller vad för linje hon äns gick på då. Men nu jobbar hon iaf med utvecklingstörda. Och det är gatan som är på andra sidan vägen av kvantum (är inte så bra på gatonnamn här precis) och där har hon jobbar väldigt länge.
Hon säger själv att hon alltid har velat jobbat med människor och det har hon ju fått göra.
Hon flyttade väll ut när hon hade träffat pappa. Dom bodde först i Gunnebo tror jag på lite olika ställen. Sedan så när mamma bar på Robin aå letade dom efter störe hus och då så hittade dom Stensnäa där jag/vi bor nu. Här så har väll dom bott kanske runt 20 år?
Som person så är mamma en väldigt bestämd person och vill gärna ha rätt på det första.

Känner ju att jag kan så mke om mina föräldrar och har ett bäst minne -.- Kanske inte så jätta rolig fakta men det får duga iaf.

Jag minns inte hur gammal jag var när jag fick min fösta förhållande. Men antagligen hade jag som andra 5-åringar.  Något förhållande då man inte ens visste vad ett förhållande var. Någon bara går fram till den andra och säger "nu är vi tsm" och den andra "okej"!
Men så är dom fortfarande bara vänner och inte ens förstår sig på kärleken. Men dom mindra barnen har ju sin fantasi. Alla har ju varit liten någon gång :)

Men den längsta och seriösta förhållandet jag hade när jag var mindre som jag kommer ihåg nu var med Filip.
Jag vet inte redigt vilken klass vi gick i eller hur gamla vi var men vi borde vart rätts så små. Och jag kommer inte ihåg hur länge vi var ett par heller. Men det finns en orsak att jag inte kommer ihåg eller har koll på det.
För det första så var en person som försökte göra slut mellan oss hela tiden och gjorde saker för att jag och Filip skulle göra slut, bråka eller något liknade. Och för det andra så var vi ju ganska små kan jag ju ana eftersom jag inte kommer ihåg så mke om det.
Men personen som gjorde det där mot oss hela tiden, det löste sig alltid, och bortsett från det så höll förhållandet väldigt länge. Och jag kommer ihåg, vi visste vad kärlek var. Jag var verkligen kär på riktigt. Och det var inget sådant fjantligt förhållande utan vi var med varandra hemma. Hade det mysigt med pussar och kramar.

Men nu förtiden så är vi bara vänner och det går bra. Vi var inte precis ovänner när vi hade bestämt att göra slut.
Utan vi både bestämde att vi skulle fortsätta att stå varandra nära och vi lyckades.
Men nu mera så går ju jag i A-klassen och han i B. Så vi ses inte varandra så jätte mke, men vi hälsar och pratar ändå när vi ses. Och båda vill bara vara vänner och vi ser inget i varandra längre.

Mitt fullständiga namn är Astrid Linnea Susanne Zeijlon. Linnea är mitt rediga namn, Astrid har jag fått av min mammas farmor och Susanne har jag fått från min mamma. Jag föddes 97-06-11 klockan 02:45 på natten. Alltså så blir jag 14 år i sommar.
Jag går på Ankarsrums högsadiet i 7A, jag vill gärna komma in på barn- och fritid programmet senare om jag inte blir intersserad av någoting annant. Jag älskar små barn, att gosa och leka med dom, det gör så att jag själv känner mig liten igen. Och så har jag nog "lekförmågan" kvar i mig. 
Jag bor tsm med min familj. Pappa, mamma, Robin och Anna. Vi bor i Stensnäs som består av fem hus och skog. Det är innan Gladhammar från Västervikshållet. Och här så har jag bott i min uppväxt - hela mitt liv. 
Men några av familjemedlemarna vill flytta och vi kollade/hittade ett hus vintern 2010 som inte än är sålt. Det är verkligen fint och stort och det ligger inne i Västervik. Och alla gillar iallafall någoting där tror jag. Men det är pengarna och skolan som oroar mig. 
Jag är den minsta i min familj, men det gör ingeting för mig. Det kan faktiskt vara skönt ibland. Det är 3 år mellan mig och Anna, 5 mellan mig och Robin.

När jag inte är i skolan så fotograferar jag mke, scrapar med min mor, skissar/ritar eller läser. Det är mina riktiga intressen. Jag kan spendera mke tid på datorn med, fast det är oftas bara vid bloggen, facebook och bilddagboken ibland.

Om jag själv skulle sätta ord på mig så skulle jag faktisk säga att jag är en väldigt snäll person. Bara om inte någon börja kata mot mig eller är för mke otrevlig då så kan jag börja käfta och ta upp näven. Men det gör jag inte mot mina närmaste vänner. Jag är en petig person, högljudig kan jag med vara och väldigt vild.
När jag var mindre så kunde jag min pappas vänners hemnummer utantill så jag gick nästan jämt till telefonen och ringe dom för att bara snacka. Men det är bara på telefon, annars så är jag en väldigt blyg flicka. Det har jag varit i hela min uppväxt och jag har fortfaradne en del kvar i mig. Men jag försöker så gott som jag kan för att få bort den, och jag lyckas nog mer för varje dag.
Jag har alltid haft en "killsida" inom mig. När jag var en liten flicka så var det mer som om jag var en liten kille. Jag har aldrig brytt mig speciellt mke om utseendet och perfektiteten. Jag struntade mest i om jag var smutsig och hur mitt hår såg ut o.s.v. 
Jag har alltid hatat färgen rosa, vilket idag med. Jag har aldrig drömt om att vara prinsessa. Jag lekte inte så mke med dockor och sånt. För mig var det bilmatta och bilar, lera, klättra i träd och berg, trasiga kläder, pistoler. Ah sån var jag när jag var liten. Men nu idag så är det en aning annorlunda. Jag bryr mig mer om utseendet men inte så mke som andra tonåringar/ungdomar. Klädstilen är bara något linne och leggings, den bryr jag mig fortfarande inte så mke om.

Jag är inte bara en person, utan flera. Jag är en helt olik person beroende på plats och vem jag är med. Det finns nog inte någonstans då jag är likandan som vid andra. Jag är heller inte mig själv någonstang om man tar bort klädstilen och sånt. Jag vet egentligen inte varför jag inte verkligen visar mig själv helt och hållet om ni förstår var jag menar när jag säger så.